flamländsk autonomyEdit
efter andra världskriget blev skillnaderna mellan holländsktalande och fransktalande belgare tydliga i ett antal konflikter, såsom den kungliga frågan, frågan om kung Leopold III skulle återvända (som de flesta flamländare stödde men Walloons inte) och användningen av nederländska i Leuvens katolska universitet.-herr talman!, Som ett resultat ägde flera statliga reformer rum under andra hälften av 1900-talet, vilket förvandlade det enhetliga Belgien till en federal stat med samhällen, regioner och språkområden. Detta resulterade också i inrättandet av ett flamländskt Parlament och regering. Under 1970-talet splittrades alla större politiska partier i ett holländskt och fransktalande parti.
flera flamländska partier förespråkar fortfarande mer flamländsk autonomi, vissa även för flamländskt oberoende (se delningen av Belgien), medan de fransktalande vill behålla den nuvarande staten som den är., De senaste regeringarna (som Verhofstadt i-Regeringen) har överfört vissa federala befogenheter till de regionala regeringarna.
den 13 December 2006 meddelade RTBF att Flandern hade beslutat att förklara sig självständigt från Belgien.
de federala valen 2007 visade större stöd för flamländsk autonomi, vilket markerade början på den belgiska politiska krisen 2007-2011. Alla politiska partier som förespråkade en betydande ökning av flamländskt självstyre fick röster och platser i det belgiska federala parlamentet., Detta var särskilt fallet för Kristdemokratiska och flamländska och nya Flamländska Alliansen (N-VA) (som hade deltagit på en delad vallista). Trenden fortsatte under 2009 års regionala val, där CD &V och N-VA var de tydliga vinnarna i Flandern, och n-VA blev till och med det största partiet i Flandern och Belgien under 2010 års federala val, följt av den längsta regeringsbildningen, varefter Di Rupo i-regeringen bildades exklusive N-VA., Åtta parter enades om en sjätte statsreform som syftar till att lösa tvister mellan flamländare och fransktalande. Valet till provinsiella och kommunala val 2012 fortsatte dock trenden att n-VA blev det största partiet i Flandern.
sociologiska studier visar emellertid ingen parallell mellan uppkomsten av nationalistiska partier och folkligt stöd för deras agenda. I stället visade en nyligen genomförd studie en majoritet för att återföra regionala befogenheter till federal nivå.